Studsvik AB
Refirm Studsvik
Antal reaktorer
2 - 4 x 300MWe
Årlig produktion
4,6 - 9,2 TWh
Kommun
Nyköping
Ett starkare Nyköping med framtidens kärnkraft
Studsvik, tillsammans med dotterbolaget Kärnfull Next, utreder möjligheten att etablera en SMR-park i anknytning till Studsvik Tech Park i Nyköpings kommun.
Kärnteknik har bedrivits på platsen sedan 1950-talet. I dag arbetar över 400 personer här med materialprovning, avfallshantering, specialisttjänster åt kärnkraftsbranschen och rivning av de forskningsreaktorer som var i drift fram till 2005. I kommunen utbildas dessutom personal till Sveriges nuvarande kärnkraftverk.
Satsningen bygger på så vis vidare på närmare 70 år av kärnteknisk kompetens, säkerhetsarbete och erfarenhet som redan finns här. Vi tror att en etablering kan gynna både Studsvik, kommunen och Sverige: fler arbetstillfällen, en starkare kompetensbas i regionen, ökad svensk energisäkerhet och ett bidrag till klimatomställningen.
På den här sidan samlar vi information om projektet. Sidan uppdateras efter hand som utredningarna blir klara, beslut fattas och oberoende prövningar fortskrider. Vi berättar vad vi planerar, hur processen går till och vad som ännu inte är avgjort.
Har du en fråga vi inte har svarat på, hör av dig — vi svarar så gott vi kan, och säger till när vi ännu inte har svar.
Hör gärna av er!
Var projektet befinner sig:
Vad är bestämt:
-
Teknik: projektet grundar sig i befintlig lättvattenteknik. Mer specifikt på kokvattenreaktorer. Samma teknik som används vid till exempel Oskarshamn och Forsmarks kärnkraftverk.
-
Leverantör: vi har valt att gå vidare med GE Vernova Hitachi's (GVH) reaktor BWRX-300, med en elektrisk effekt på 300 MW per reaktor. Denna är för närvarande under konstruktion i Kanada och licensieras i USA, Storbritannien, och Polen.
-
Konstruktör: vi har valt Samsung C&T (SCT) som föredragen konstruktör, som har medverkat i konstruktionen av flera kärnkraftverk globalt. Vi kommer därmed tillsammans SCT och GVH att fortsatt planera, undersöka, och utforma den planerade anläggningen.
-
Effekt: vi ämnar att upprätta två till fyra stycken BWRX-300 reaktorer för en elektrisk effekt motsvarande 600 - 1200 MW.
-
Plats: den föreslagna anläggningen är belägen vid Studsvik i Nyköpings kommun, Södermanlands län. Platsen ligger cirka 11 km sydöst om Tystberga, med Nyköping, Oxelösund och Trosa inom två mils avstånd. Kärnteknisk verksamhet har bedrivits på platsen sedan 1950-talet och rymde fram till 2005 forskningsreaktorer.
-
Livslängd: anläggningen beräknas producera el i minst 60 år med start i mitten av 2030-talet.
Vad som utreds:
-
Kylning: två alternativ utreds,
genomströmningskylning samt mekaniska kyltorn. De senare är fläktdrivna och därmed låga. Höga kyltorn av den typ som ofta förknippas med äldre kraftverk ingår inte i något av alternativen.
Förutsättningarna för kylvattenförsörjning bedöms i dagsläget som goda, men frågan är en av de mest centrala vid etablering av ett kärnkraftverk. Den kommer därför att belysas i två steg. Först inom ramen för den prövning som följer av den inlämnade ansökan om regeringens godkännande. Därefter fastställas genom fördjupade utredningar och prövning av mark- och miljödomstolen enligt miljöbalken innan tillstånd kan ges.
-
Område och placering: Ansökan omfattar ett totalt planerings- och undersökningsområde på cirka 230 hektar. Avsikten är inte att ta hela den ytan i anspråk. Projektet uppskattar att den färdiga anläggningen kommer att omfatta cirka 30–50 hektar.
Ett större undersökningsområde ger utrymme att placera anläggningens olika delar där förutsättningarna är bäst, istället för att låsa layouten innan underlaget finns.
-
Infrastruktur: eftersom det redan bedrivs verksamhet vid Studsvik finns en del nödvändig infrastruktur på plats (exempelvis vägar, hamn, och vatten och avlopp), men delar av den kan behöva förstärkas. Därutöver krävs anslutning till det externa elnätet för att anläggningen ska kunna leverera el.
Detta utreds tillsammans med berörda myndigheter och aktörer, däribland Trafikverket, Vattenfall Eldistribution, Svenska Kraftnät, Länsstyrelsen och Nyköpings kommun, och följer deras respektive processer. Utredningarna prövas därefter av Strålsäkerhetsmyndigheten, Mark- och miljödomstolen, och av kommunen.
-
Kärnteknik och säkerhet: samtliga kärntekniska och säkerhetsmässiga frågor om hur BWRX-300 reaktorer kan och bör etableras på platsen kommer utredas och prövas av Strålsäkerhetsmyndigheten. Det omfattar bland annat ansvar, säkerhetskultur, kompetens, organisation, rutiner, system, plats, utformning, beredskap, byggnation, drift, avveckling och avfallshantering — samt hur finansieringen säkras för anläggningens samtliga skeden under den planerade driftstiden om minst 60 år.
Informationsmöten:
-
23:e sep 2026 – Tegelkällan, Tystberga, klicka här
-
5:te okt 2026 – Studsvik, Tystberga, klicka här
-
22:e okt 2026 – Culturum, Nyköping, Klicka här
Projektstatus 2026/2027:
-
Kärnfull Next började 2023 undersöka möjliga platser för ny kärnkraft. Där Studsvik var en utav dem först utvalda.
-
En förstudie avslutades med positivt resultat i november 2023. Även andra aktörer bedrev förstudier runt Studsvik under perioden 2023-2025.
-
I maj 2026 förvärvade Studsvik bolaget Kärnfull Next med ambitionen att expandera existerande verksamhet till att också omfatta ny kärnkraft.
-
I maj 2026 lämnades en ansökan in till regeringen enligt den nya lagen om regeringens godkännande av kärntekniska anläggningar. Ansökan utgör ett tidigt strategiskt steg i tillståndsprocessen och syftar till att pröva om projektet kan gå vidare till mer detaljerade utredningar och prövningar enligt bland annat miljöbalken, kärntekniklagen och plan- och bygglagen.
-
Inom denna bedömning har Länsstyrelsen i Södermanlands län i uppdrag att ta fram ett förslag till anläggningsplan med tillhörande miljökonsekvensbeskrivning. Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2026.
-
Därefter tar Regeringen och Nyköpings kommun ställning om respektive part vill gå vidare med projektet. Det innebär inte ett byggbeslut eller ett slutgiltigt godkännande, bara att mer detaljerade utredningar kan inledas.
-
Förväntad byggstart är 2030, beroende tillståndsprocessen och tidpunkter för godkännande.
Föreläsning om kärnteknik:
-
Kärnkraft väcker frågor, och de flesta av dem handlar om säkerhet. Vi bjöd därför in Mattias Lantz, forskare i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, till en öppen föreläsning om vad strålning, kärnkraft och risker är och inte är. Föreläsningen hölls i Valdemarsvik i juni 2026.
-
Mattias Lantz är forskare i tillämpad kärnfysik och arbetar bland annat med frågor kopplade till kärnteknik, reaktorsäkerhet och energisystem. Han är även ordförande i Analysgruppen, som sedan länge arbetar med att sprida kunskap om kärnkraft och strålning.
-
Under kvällen gavs en faktabaserad genomgång av kärnkraftens säkerhet, risker och möjligheter, med utrymme för frågor och diskussion. Se föreläsningen här:
Mer information
Processen
Att bygga ett kärnkraftverk i Sverige kräver flera olika tillstånd, från olika instanser, i flera steg. Här är hur det går till:
Steg 1: Regeringens godkännande
En ansökan om regeringens godkännande skickas in av projektören. Denna innehåller ramar och förutsättningar för hur projektet ämnar att fortsätta utvecklingen med projektet. Därefter tar länsstyrelsen fram en strategisk miljöbedömning, en övergripande miljöanalys som tittar på området och verksamheten i stort.
Utifrån detta beslutar regeringen och kommunen om en kärnteknisk anläggning på den aktuella platsen är lämplig utifrån nationella intressen och kommunala intressen. En tillstyrkan i detta skede innebär inte ett godkännande att bygga. Det innebär att förutsättningar och vilja finns att fortsätta utreda projektet vidare.
Steg 2: Detaljplan enligt Plan- och bygglagen
I Sverige har kommunen något som kallas planmonopol. Det betyder precis vad det låter som: bara kommunen kan bestämma hur marken i kommunen får användas. Projektet behöver ansöka om en detaljplan för den planerade verksamheten. Konkret innebär det att:
-
Projektören frågar kommunen om de är beredda att påbörja ett planarbete för området. Kommunen kan säga ja eller nej.
-
Om kommunen säger ja inleds arbetet med detaljplanen. Det vill säga kommunens regler för vad som får byggas på platsen.
-
Under planarbetet görs utredningar om hur lämpad verksamheten är vid området. Planen skickas på samråd, där myndigheter, grannar och allmänheten får lämna synpunkter och granska.
-
Kommunfullmäktige antar eller avslår detaljplanen. Det vill säga kommunens prövning av projektet.
Kommunen och projektören gör i det här skedet även upp om vem som betalar vad. Ett planavtal reglerar kostnaderna för att ta fram detaljplanen. Ett exploateringsavtal reglerar vem som betalar för nödvändiga åtgärder. Exempelvis vägar, vatten, avlopp och annan infrastruktur som behövs. Vanligtvis är det den som gynnas mest av en åtgärd som också ska vara den som betalar för den.
Steg 3: Miljötillstånd enligt Miljöbalken
Parallellt med kommunens planarbete prövas verksamheten i Mark- och miljödomstolen.
Här granskas allt som rör miljö och hälsa på detaljnivå: påverkan på vatten, natur, djurliv, och människa. Konkret innebär det att:
-
Innan ansökan lämnas in hålls samråd med länsstyrelsen, kommunen, myndigheter, och allmänheten. Här bestäms vad som ska utredas och hur detaljerat. Det är ett tidigt tillfälle att påverka vad som granskas.
-
Utifrån samrådet görs de utredningar som behövs Exempelvis påverkan på vatten, natur, djurliv, och människa. Resultatet sammanställs i en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), betydligt mer detaljerad än den i steg 1.
-
Ansökan med MKB skickas till Mark- och miljödomstolen, vilket innebär att den blir offentlig och att vem som helst kan ta del av den. Myndigheter, kommunen och allmänheten ges chans att lämna synpunkter.
-
Domstolen håller en muntlig förhandling där sökande, myndigheter och sakägare får framföra sin syn på ansökan.
Därefter avgör domstolen om påverkan är inom godtagbara gränser enligt svensk miljölagstiftning, samt sätter villkor för hur verksamheten får bedrivas för att det fortsatt ska vara så.
Steg 4: Kärntekniskt tillstånd enligt Kärntekniklagen
Parallellt prövar Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) om verksamheten uppfyller kraven i kärntekniklagen och strålskyddslagen. Detta inkluderar bland annat en prövning av ansvarsbild, säkerhetskultur, kompetens, organisation, rutiner, system, plats, utformning, beredskap, byggnation, drift, avveckling och avfallshantering. Samt hur finansieringen säkras för anläggningens samtliga skeden.
Ett godkänt tillstånd betyder dock inte att man får sätta igång direkt. Istället gäller något som kallas stegvis kontroll. Innan varje nytt skede (konstruktion, provdrift, och rutinmässig drift) måste en anmälan göras till SSM. Myndigheten kontrollerar då att alla säkerhetskrav är uppfyllda innan nästa steg får börja.
Därefter tillkommer återkommande tillsyn både under byggnation och drift för att se att säkerhetskraven efterlevs.
Placering
Den föreslagna anläggningen är belägen vid Studsvik i Nyköpings kommun, Södermanlands län. Platsen ligger cirka 11 km sydöst om Tystberga, med Nyköping, Oxelösund och Trosa inom två mils avstånd.
Studsvik är redan i dag ett etablerat industriområde intill kusten vid Tvären, i ett glesbebyggt område med få bostäder och andra byggnader. Här har kärnteknisk verksamhet bedrivits sedan 1950-talet. Området har varit detaljplanelagt för kärnteknisk och energiteknisk industri sedan 1975, och rymde fram till 2005 en forskningsreaktor. Idag pågår fortsatt verksamhet i ett hot-cellslaboratorium för studier av kärnbränsle och högaktiva material, samt anläggningar för hantering av låg- och medelaktivt avfall. Flera av de befintliga anläggningarna är alltjämt klassificerade som kärntekniska anläggningar enligt kärntekniklagen. Mer information kring befintlig verksamhet hittar ni här.
Nyköpings kommuns översiktsplan pekar ut Studsviksområdet som verksamhetsmark, med ett positivt ställningstagande för verksamhetsetablering. Det befintliga detaljplanelagda industriområdet omfattar cirka 150 hektar, varav ungefär 80 hektar utgörs av aktiv industriell verksamhet. Ansökan omfattar ett totalt planerings- och undersökningsområde på cirka 230 hektar.
Avsikten är inte att ta hela den ytan i anspråk. Projektet uppskattar att den färdiga anläggningen enbart kommer att omfatta cirka 30–50 hektar. Den slutliga verksamhetsytan avgränsas i kommande projekteringsskede, genom fördjupade undersökningar.
Tekniken
En beprövad reaktor, i mindre format
Vi har valt BWRX-300 från GE Vernova Hitachi. En kokvattenreaktor på cirka 300 MW som bygger vidare på en teknik Sverige har använt i närmare femtio år.
Valet av reaktor är projektets enskilt viktigaste beslut. Vi har därför prioriterat en som redan går att licensiera och bygga framför sådana som är mer tekniskt nyskapande.
BWRX-300 är den tionde generationen kokvattenreaktor i en utvecklingslinje som började 1955. Det betyder att vi inte bygger ett experiment i Studsvik. Vi bygger en beprövad reaktortyp, men i ett förenklat och nedskalat paket.
Så fungerar den:
En kokvattenreaktor är den enklaste formen av kärnkraftverk. Vattnet som kyler bränslet kokar direkt i reaktortanken, ångan driver därefter turbinen, och turbinen driver generatorn som genererar el. Därefter kyls resterande ånga ner via en kondensor och vattnet förs därefter tillbaka in i reaktorn igen. Inga mellanliggande kretsar, mindre komponenter, och mindre saker som kan gå fel.
BWRX-300 förenklar ytterligare: vattnet cirkulerar av sig självt, så de stora pumpar som äldre kokvattenreaktorer behöver är borta. Reaktorn och inneslutningen ligger dessutom nedgrävda, vilket ger skydd mot yttre påverkan och gör anläggningen lägre i landskapet.
Säkerhet som bygger på fysik:
Om en incident inträffar så leds ångan från reaktorn upp till kondensorer som ligger nedsänkta i stora vattenbassänger ovanför. Ångan kyls, blir till vatten och rinner tillbaka ned i reaktorn igen, helt drivet av tyngdkraften.
Systemet kräver varken elförsörjning eller manuella ingrepp och är på så vis passivt. Enligt konstruktörens säkerhetsanalys upprätthålls kylningen i minst sju dygn utan elförsörjning eller att någon operatör behöver göra något. Det vill säga, mer än dubbelt så länga som kraven på dagens kärnkraftssanläggningar.
Den byggs redan:
BWRX-300 är inte en ritning. Den första reaktorn är under byggnation vid Darlington i Ontario, Kanada, där Ontario Power Generation fick byggtillstånd av den kanadensiska kärnsäkerhetsmyndigheten i april 2025 och påbörjade bygget i maj samma år. Den planeras vara i drift 2030.
Konstruktionen genomgår parallellt granskning hos myndigheter i Storbritannien och USA, och är vald för utbyggnad i Polen och Estland. Det innebär att den erfarenhet och den dokumentation som byggs upp internationellt finns tillgänglig när det svenska tillståndsarbetet inleds.
Varför det spelar roll för Studsvik
En reaktor som redan byggs någon annanstans är en reaktor vars kostnader, tidplaner och byggmetoder går att följa i verkligheten i stället för att uppskattas på papper. Det minskar risken i projektet — för oss, för våra finansiärer och för kommunen.
Ekonomi & arbetstillfällen
Sammantaget sysselsätter den kärntekniska sektorn vid Studsvik Tech Park i dag ca 420 personer, med en bred kompetens inom reaktorteknik, strålskydd, avfallshantering, och materialtestning. Etableringen vill expandera på denna redan befintliga bas genom:
-
Temporära jobb: anläggningen planeras skapa
1500 - 2500 temporära jobb under byggnation.
-
Långsiktiga direkta jobb: under drift planeras anläggning skapa 125 långsiktiga platsjobb per reaktor under drift.
-
Spridningseffekter: under dess livstid kan anläggningen också ge upphov till 100-300 långsiktiga indirekta jobb per reaktor. Detta genom att andra verksamheter gynnas som konsekvens av en etablering. Exempelvis inom bygg, logistik och service.
Ett långsiktigt partnerskap
En kärnkraftsanläggning byggs för att drivas i minst 60 år. Det gör den till något annat än en enskild etablering- Den binder ihop företag, kommun och region i en planeringshorisont som sträcker sig över generationer. Utöver arbeten kan den därför bidra till:
-
Ökad kompetens: Nyköpings näringslivsstrategi 2024–2030 lyfter behovet av etableringar som nyttjar befintlig infrastruktur, bygger vidare på etablerade verksamhetsområden och attraherar högutbildad arbetskraft.
-
Ökad regional effekt: kommunens föreslagna energiplan 2026–2036 pekar ut tillgång till effekt, robust energiförsörjning och ökad lokal elproduktion som avgörande för fortsatt tillväxt.
-
Ekonomisk multiplikatoreffekt: enligt Internationella Valutafondens (IMF) rapport ger varje krona investerad i kärnkraft nära 4 kronor tillbaka till resterande samhället.
En opinionsundersökning från 2023 visade också ett tydligt lokalt stöd. Av de boende i närområdet var 51 procent positiva till projektet, 23 procent varken positiva eller negativa, 20 procent negativa och 5 procent hade ingen åsikt. Undersökningen genomfördes av Demoskop och omfattade 1 001 intervjuer i Nyköping, Trosa, Oxelösund och Gnesta.
Undersökningen visade också att inställningen till projektet i första hand följer den generella synen på kärnkraft, snarare än var anläggningen placeras. Bland dem som vill att Sverige använder kärnkraft var endast tre procent negativa till Studsvik-projektet.
Erfarenheter
Vad vet vi från andra kommuner?
Sverige har drivit kärnkraft i femtio år, och erfarenheterna från Östhammar och Oskarshamn är i synnerhet väl dokumenterade. I båda kommunerna ökade befolkningen under byggtiden och den tidiga driften och stannade sedan på en högre nivå. Sysselsättningen steg, och utvecklingen har varit stabil över lång tid samt starkare än i jämförbara kommuner.
De som arbetar vid anläggningarna blir också en stor del av orten. Som engagerar sig i föreningsliv, idrott och lokalpolitik. Något som även Studsvik och Nyköping kan känna igen utifrån befintlig kärnteknisk verksamhet.
Konkreta effekter i lokalsamhället
Utöver den övergripande utvecklingen finns också tydliga och mätbara effekter:
-
Fastighetsmarknad: Både Oskarshamn och Östhammar har sett en positiv utveckling, driven av inflyttning och ökade inkomster.
-
Gästnätter: Planerade underhåll genererar 10 000–25 000 gästnätter per år.
-
Besöksnäring: Nordiska kärnkraftverk tar årligen emot cirka 13 000–20 000 besökare från näringsliv, skola och turism.
-
Lokalt exempel: I Östhammar står Forsmark sammantaget för cirka 40 000–50 000 gästnätter årligen, inklusive turism.
-
Turism och omsättning: Samtliga intervjuade turistföretagare uppger att verksamheten bidrar väsentligt till deras årliga intäkter.
-
Hotell och restaurang: Tre av fyra företag i Oskarshamn ser ökad beläggning och fler restaurangbesök kopplat till kärnkraften.
-
Föreningsliv: Forsmark är en av kommunens största sponsorer inom kultur och idrott.
-
Opinion: siffror visar att ju närmare människor bor ett kärnkraftverk, desto mer positiva är de till verksamheten. Med ett stöd på runt 80% i de svenska kärnkraftskommunerna.
En långsiktigt positiv samhällseffekt:
Nyköping har en annan utgångspunkt än dessa kommuner, men erfarenheterna visar att kärnkraftsetableringar inte bara handlar om energiproduktion. De skapar förutsättningar för levande samhällen, ökad attraktivitet och ekonomisk utveckling över tid.
Vi har även sammanställt två white papers med socioekonomiska analyser kring hur besöksnäring och fastighetspriser har påverkats i kärnkraftskommuner: